Earcandy by Kristina

Annons

Nytt med Avicii & Aloe Black: Wake Me Up

YouTube Preview Image

Under de veckor som jag skött bloggen mindre bra har inte bara Britney Spears hunnit släppa nytt. Vårt svenske DJ-stjärnskott Tim Berg, eller Avicii som de flesta känner honom som, har gått ihop med Aloe Black (han som behövde en dollar) och detta udda, men åh så geniala, sammarbete resulterade i singeln Wake Me Up. Låten är en riktig housedänga med inslag av en akustisk gitarr. Klicka här för att hitta den på Spotify!

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Nytt med Britney Spears: Ooh La La

Britney Spears är tillbaka och visar ännu en gång varför hon är The Princess of Pop. Senaste singeln Ooh La La är riktigt bra, och vi kommer att få höra den i den kommande smurf-filmen som går upp på biograferna senare i sommar. Nu håller vi tummarna för att hon kommer med ett datum för releasen av hennes åttonde studialbum (Greatest Hits-album är borträknade) som kommer att släppas senare i år. Tagg!

Här kan ni hitta låten på Spotify.

YouTube Preview Image

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

På fredag…

På fredag kommer jag tillbaka! Pinkie promise heart

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Nytt från Taylor Swift & Ed Sheeran

Taylor Swift och Ed Sheerans samarbete Everything Has Changed har blivit med musikvideo. Vad tycker ni?

YouTube Preview Image

Annons
Kommentera (6)

Kommentera

  1. Amanda

    Sv: Hehe, jaa ellerhur! De är så himla snygga och sitter så himla perfekt! Ångar nästan lite att jag inte köpte en till, fast i en annan färg. Hade lätt kunnat tänka mig en i khakigrönt eller svart också :) Är allt bra med dig annars då förresten? 😀

  2. Anjo

    Hrm . . . tycker att båda två har gjort bättre låtar. Men den är inte dålig på något sätt, föredrar bara andra låtar istället för den. Fastnar också lite på videon; jag kanske är lite korkad men förstår mig inte riktigt på den hehe x) Den är söt och så men aa . . . vet inte vad de vill berätta för något elr vad det är för ”berättelse” elr vad man nu ska säga :) Men som sagt, helt okej låt. 

Se fler...

Min sjukdom

Som jag tidigare berättat opererades jag igår. Det var inget stort ingrepp, bara en titthålsoperation. Det var alltså ingenting som skulle avlägsnas eller repareras i min kropp, utan operationen gjordes i ett undersökande syfte. Min titthålsoperation gjordes för att ta reda på om jag har endometrios – en kronisk kvinnosjukdom (gynelogisk) som drabbar c:a 10% av alla svenska kvinnor i fertil ålder. Det är alltså ungefär 200 000 kvinnor i vårt land som drabbats, vissa mer än andra. Jag orkar inte riktigt gå in på detaljer kring sjukdomen, utan tänkte mer berätta om min histora. Ni som är intresserade och vill veta mer kan läsa mer om sjukdomen på Vårdguiden

När symptomen visar sig varierar från person till person. Några har symptom redan från deras första mens, andra känner inte av något förrän de passerat tonåren. Jag är en av dem som har haft symptom från allra första början. I åtta år har jag varit tvungen att stå ut med den fruktansvärda smärta som endometriosen har med sig. I åtta år har jag varit tvungen att anpassa mitt liv efter denna sjukdom. Jag vet inte hur många prov jag har missat på grund av det här under min skoltid, eller hur många timmar jag har spenderat gråtandes hos skolsyster eller på badrumsgolvet hemma. Jag vet inte heller hur många gånger jag har fått höra saker som att ”vissa har bara otur när det kommer till hur ont de har” eller ”det går över när du föder barn”. 

För drygt två och ett halvt år fick jag nog. Inte bara försämrades min livskvalitét i och med att jag var tvungen att planera mitt liv efter endon, utan det var även en psykisk påfrestning. Tänk er själva att ständigt räkna ner till nästa gång du tvingas utsättas för en extrem smärta. Så hösten 2010 fick jag hjälp med att boka in en tid hos ungdomsmottagningen av skolsköterskan på min gymnasieskola. På UMO ordinerade de mig p-piller som enligt dem skulle göra att smärtan minskade till en ”normal” smärtnivå. Det funkade i någon månad eller så, men efter det var det back to normal. Nya piller skrevs ut, de funkade en månad eller så innan det var dags för ett nytt besök. Jag fick träffa gynekologer och sjuksköterskor, men ingen kunde säga vad min smärta berodde på. 

En dag under våren 2011 stötte jag på en artikel på Aftonbladets hemsida där de hade gjort ett reportage om en kvinna som hade liknande symptom som jag. Smärta som inte kunde lindras av värktabletter (nu talar jag om starkare grejer än Ipren och alvedon), och hon berättade om hennes ständiga ångest inför vad som skulle ske varje månad. Och jag kände igen mig i allt hon berättade. I artikeln stod det också om en sjukdom som jag aldrig hade hört talas om förut. Det stod att sjukdomen hette endometrios och att uppskattningsvis 200 000 svenska kvinnor led av den. Det stod också att den svenska vården inte hade tillräckligt med kunskap kring sjukdomen, utan att många som kom in och beskrev sina symptom utreddes för diverse sjukdomar i matspjälkningskanalen. 

Jag besökte återigen ungdomsmottagningen och berättade utförligt om sjukdomen samt vilka symptom som jag hade. Enligt mig själv var det rätt uppenbart att det var endometrios jag hade, men de verkade inte hålla med mig. Först i januari 2013 remitterade de mig till sjukhuset och i april fick jag äntligen träffa en gynekolog som var specialist på just endometrios. Vi kom ganska snabbt överens om att en titthålsoperation var det enda sättet att fastställa huruvida det var endometrios jag hade. Och i går, efter åtta års smärta, fick jag äntligen, äntligen veta vad som är fel med mig.  

Jag tror att många har svårt att förstå hur förskräckligt det är att leva med endometrios. Jag har hittat en film som på mindre än tre minuter sammanfattar de senaste åtta åren av mitt liv.

YouTube Preview Image

Annons
Kommentera (2)

Kommentera

Se fler...
stats